† 31 mars 2018 ♡

Påskdagen 2018, en märklig känsla i år. Känner mig så tom, så chockad, men ändå lättad på något sätt. För lite drygt 22 timmar sedan tog min älskade farmor, sitt sista andetag. Efter att ha varit kraftigt synskadad till att bli dement, var det nog skönt för dig att bara få komma till ro. Komma hem, hem till farfar och hem till Jesus. Natten till igår drömde jag att du blev en ängel, du var så vacker farmor. När jag vaknade upp kände jag ett lugn, jag var glad. Det var ju påskafton och jag skulle iväg till jobbet. Jag var på strålande humör, men jag kunde ändå inte släppa min dröm och mina tankar var hos dig. Jag ville inte att du skulle lida mer, så jag skickade iväg en bubbla. Som en såpbubbla i mina tankar som jag fyllde med min kärlek, min värme och mitt ljus. I mina tankar sänkte jag sakta ner min bubbla över dig, 15 minuter senare ringde mamma och sa "nu har farmor somnat in". Jag hoppas att du kände mitt lugn när du tog din sista suck, 10.25. Natten till idag drömde jag att du var 30 år igen och sprang på en äng full med vackra solrosor. Du var så lycklig. Du kunde se igen, men framförallt lycklig för att du äntligen fick vara med farfar efter 18.5 år. 
Farmor, min ängel. Jag älskar dig och på din begravning ska jag sjunga "som när ett barn kommer hem om kvällen". Precis som du önskade, precis som jag lovade.
Farmor, sov så gott. 
(null)